Dandy
Denna vecka har jag läst Dandy av Jan Guillou, som är bok nummer två i dennes serie Det stora århundradet. Om ni behöver friska upp minnet vad det gäller seriens första bok, Brobyggarna, så kan ni göra det genom min recension av den hääär. Dandy utspelar sig parallellt med Brobyggarna. I den första boken får en följa bröderna Lauritzens uppväxt och sedan Lauritz och Oskars liv efter att de avlagt ingenjörsexamen i Dresden och ungefär 15 år framåt. Denna bok handlar om den tredje brodern, Sverre, efter tiden i Dresden. Sverre överger sina bröder, bryter all kontakt och flyttar till England med sin pojkvän Albert. Vid framkomsten visar det sig att Albert i själva verket är en lord och de slår sig ned på hans gods tillsammans med hans mor och systrar. Resten av boken handlar i stort sett om hur tillvaron kunde se ut för överklassens homosexuella i början av förra seklet. Boken sträcker sig, precis som föregångaren, fram till första världskrigets slut.
Jag gillade Dandy bättre än Brobyggarna. Brobyggarna tyckte jag om för att den vävde in många verkliga händelser och förteelser samt gav ett historiskt korrekt intryck, men storyn i sig var inte den allra bästa (men ändå okej). Dandy däremot har både de bra komponenterna från Brobyggarna samt ett intressant handling. Boken innehåller många personer som funnits på riktigt och ger en bra inblick i politik och kultur i England under tidigt 1900-tal. Dessutom är Sverre och Albert mycket mer sympatiska och relaterbara karaktärer än Lauritz och Oscar. Som grädden på moset innehåller boken även en rad självständiga och normbrytande kvinnor. Dandy är en riktigt bra bok, som jag för övrigt varmt kan rekommendera särskilt för alla fellow Downton Abbey-fantaster pga utspelar sig under samma period, i samma land och i samma samhällsskikt. Den är ju dock inte fristående, så det kan nog bli lite svårt att läsa den utan att första ha läst bok nummer ett.
