PITTORESKT

Dags att presentera juni månads val då! Denna gång tänkte jag skriva några rader om narvalen. Denna fantastiskt fascinerande varelse som snarast liknar något slags fantasidjur. Det som framför allt utmärker narvalen är givetvis den långa, spiralvridna huggtanden som sitter på hanarnas nos. Det är alltså inte ett horn, som jag alltid har trott, utan en tand. Narvalen har endast två tänder, båda i överkäken, och på hanar växer den vänstra tanden ut till en längd av cirka två meter och väger då upp till tio kilo. Honornas tänder växer sällan ut på detta sätt, men det händer. De långa tänderna fungerar som vapen och används framför allt under parningssäsongen då hanar strider med varandra om honornas gunst. På grund av detta är avbrutna tänder och sår i pannorna en vanlig syn. På senare tid har ytterligare en teori lagts fram som går ut på att narvalar knider sina tänder mot varandra för att på så vis överföra information om de vatten som de har färdats genom.

Narvalen blir ca 4-5 meter lång och väger runt ett ton. Till skillnad från kaskeloten är dess huvud litet och utgör vanligtvis inte mer än 14% av kroppsstorleken. Den har ingen ryggfena utan istället en meterlång, halvdecimeter hög puckel på ryggen (vilket evolutionistiskt skulle kunna bero på att det underlättar för valen att simma under is). Narvalen kan bli strax över 50 år gammal, men dör relativt ofta av kvävning under isen när haven fryser, eller för att de pga is blir fångande i en vik och dör av utmattning.

Födan består av olika sorters fisk, räkor och bläckfisk. Eftersom att de saknar vanliga tänder så tros narvalar jaga genom att simma nära bytet och med stor kraft suga in det i munnen. Narvalen lever framför allt i/runt Norra ishavet, men har även observerats i haven runt nordvästra Europa. Arten är internationellt skyddad, men är inte klassad som utrotningshotad (den ligger dock nära den gränsen med sin population på uppskattningsvis runt 50 000 djur).

Mer fun facts om narvalen:

• Ordet "narval" härstammar från fornisländskan, och antas kunna översättas till "likval". Det finns flera teorier om hur valen fått detta namn. Vissa menar att det beror på att dess vitgråa färg påminner om ett drunknat lik, andra hävdar att det kommer från deras vana att under somrarna ligga helt stilla vid vattenytan och sola. De troddes även tidigare vara asätare, vilket också han ha spelat roll i namnvalet.
• Dess vetenskapliga namn, Monodon monoceros, kommer däremot från grekiskan och betyder ungefär "en tand ett horn".
• Narvalar kan alstra ett ljud som uppges låta som en gnisslande dörr.
• Jakt på narval är förbjudet för alla utom inuiter i Kanada och på Grönland. Detta eftersom att den spelar en stor roll i deras naturahushållning. Även för inuiter är jakten dock strängt reglerad. De måste t.ex ha en särskild narvalslegitimation, de får endast fånga fem valar per jägare och år och de måste ta tillvara på hela valen.
• Det är förbjudet att handla med produkter från narvalen (förutom att inuiter med tillstånd får använda dem för byteshandel då)
• När kung Kristian V av Danmark kröntes 1691 satt han på en tron som han låtit tillverka av narvalständer (den finns för övrigt bevarad och står på Rosenborgs slott i Köpenhamn).
• Narvalens elfenben är det dyraste i världen.
• Innan narvalen blev allmänt känd i Europa såldes dess huggtänder som enhörningshorn och var värda sin vikt i guld (bokstavligt talat). Tänderna sades ha magiska egenskaper och troddes kunna förhindra att en dog av förgiftning och dessutom bota depression.