PITTORESKT

Eftersom att vi på pittis-redaktionen gillar att betygsätta grejer så tänkte jag inleda min återupplivade bloggkarriär med en bokrecension. I och med att jag plöjer igenom en del böcker och ej har något liv så finns det en risk för att detta blir ett återkommande inslag....

 

Hur som helsttttt, förra veckan läste jag Jonas Hassen Khemiris augustprisvinnande bok Allt jag inte minns och känner att jag vill dela med mig av den pga så bra!! Handlingen kretsar kring Samuel, som har dött, och författaren försöker rekonstruera hans sista tid i livet genom tillbakablickande (fiktiva dårå) intervjuer med hans närmsta vänner. Kontentan är väl i stort sett att saker som sker kan uppfattas väldigt olika beroende på vem en frågar (antar att titeln anspelar lite på att en minns det en vill minnas) och att ingen person är endast bra eller dålig. Typ.

 

Jag gillade verkligen karaktärerna i boken. Bortsett från Samuel, som framstod som alldeles för flummig för att vara på riktigt (eller så är det bara att jag har svårt för personer som är överdrivet positiva och spontana), så var huvudpersonerna intressanta, roliga och trovärdiga (men lite twistade såklart för att få en bra story). Under bokens gång hann en växla ca fem gånger mellan att vilja vara vän med alla och att tycka sjukt illa om dem, beroende på vems historia en fick ta del av.

 

Äsch, vet inte om jag lyckas förmedla boken på ett rättvist sätt, men läs den! Jag tycker att den förtjänar fem ugglor.